20070913

WORDLESS CHORUS

Vilken sommar, jag säger bara det! Då har jag varken sagt för mycket eller för litet. Särskilt informativt är det inte såklart, men känslan - den är där. Det har varit en sommar i resandets tecken och en höst som än så länge ser ut att följa samma fysiska struktur. Sommaren inleddes i ett litet kaos men gick förvånansvärt fort över i välbehag och i samma veva började också flygandet och farandet och orden försvann någonstans på vägen. Jag har ännu inte erövrat sådan reflektion och överblick att återberättandet skänker någon form av logik åt sammanhang och skeenden, men jag sörjer inte förlusten än. Ett startskott gick till Skövde, sedan följde i snabb och lysande takt Vadstena, Paris, Linköping, Gotland, Vadstena, Motala, Vadstena igen, New York och München. Inom bara ett par dagar kan vi lägga Bergen och Oslo till listan också när BillBottaBistros tour fortsätter och sedan följer, hoppeligen, fler turer till lycklig ort.

Livet måste nog gå lite i perioder, ibland är den introvert och ibland motsatsen. Det märkliga med denna dikotomi är att det introverta stadiet på denna arena är förenat med produktion och uttryck medan den extroverta blir synonymt med tystnad och agerande på vad vi skulle kunna kalla för scenen istället för bakom kulisserna. Struktur och överblickbarhet kommer dock automatiskt när cykeln har börjat vänja sig vid sina nya progressioner. Hav därför förtröstan, ordet är ännu inte, och kommer förmodligen aldrig att bli, enbart kött.